Färger och infärgning

Det är relativt enkelt att färga med teplantans blad. Men för att få rätt nyanser behövs en del kunskap. Svart te ger ett varmt rödbrunt resultat. Med grönt te åstadkommer man en ljusare mer mjuk beige ton. Produktionen av grönt te har ökat mycket och det finns en stor andel löv som inte används. Av miljöskäl har man nu börjat använda ”tea waste” för att färga textilier naturligt. Det bästa sättet att använda jordens resurser, eller hur?

VALNÖT

Svart valnöt, Juglans nigra, är vanlig för att åstadkomma olika toner av brunt. Arten förekommer i östra USA och sydöstra delen av Kanada. Enstaka exemplar förekommer i Sverige tex. Skalen får ligga 24 timmar i vatten och mals sedan ner till pigment som ger toner från milt rosa till brunt.

EUKALYPTUS

Eukalyptusträdet har läderartade, ofta blågröna blad, som alltid vänder kanten mot solen. Det finns nästan 600 arter av eukalyptus och de flesta av dem kommer ursprungligen från Australien. Eukalyptus är känt för sin antiinflammatoriska olja. Många arter används idag även som råvara för pappers- och massaindustrin. Vid färgning kokas bladen som avger en rik färgskala med allt från varmt gul, orange, rostbrunt till rött.

RINGBLOMMA

Vi älskar ringblomman, marigold, säger Rashmi på Avani. En riktigt arbetshäst bland växtfärger. Ringblomman används också flitigt som dekoration utanför templen i Indien. Vid infärgning ger den toner från bronsigt gul till guldgul. På Avani har man sin egen Marigold mix med kamelia som ger en extra starkt gul färg. Den blandas även med granatäpple, myrobolan och krapprot för starkt rödorange.

GRANATÄPPLE

Punica granatum, granatäpple, är en frukt med mycket antioxidanter och som tillhör familjen fackelblomsväxter. Den kan bli åtta meter hög och blommar från maj till oktober med röda blommor som senare utvecklas till granatäpplen. Granatäpple är en mycket gammal nyttoväxt och omtalas redan i antikens Grekland, gamla testamentet och koranen. Den växer vilt i Indien, södra Europa, Nordafrika och Kina. Skalen ger en rik, matt färgskala från kaki. Överfärgas den med indigo blir det en mörk olivgrön ton.

LAC

Laccifer lacca. Det röda färgämne som utvinns ur lacca har inget etablerat svenskt namn. Det engelska är Rublev Lac dye och utvinns av harts som bildas då sköldlöss suger sav från olika ostindiska mjölksaftförande träd. Råvaran kallas ibland gummilacka, schellack. Ett annat, från indiska språk, samlingsnamn är lac eller lacca. Lac dye har hittats i en persisk ullmatta tillverkad så tidigt som år 714 f.Kr. Sedan slutet av 1800-talet har det till största delen ersatts av syntetiska färgämnen. Men tillverkas fortfarande i mindre skala som ett miljövänligt alternativ. Lac ger toner från rosa till purpur och vinrött.

PIERIS FOREST FLAME

Skogsrosing, Pieris Forest Flame. En buske med bladverk i eldorange, rosa därefter gulgrönt. I Västbengalen, Indien, är busken förknippad med vår och på andra ställen med olika folktraditioner. Blommorna kan användas för att skapa färgtoner från gult till starkt rött och används också inom Ayurvedisk medicin.

ORGANISK INDIGO

Indigo är ett av de äldsta färgämnen man känner till. Kunskapen om att färga med indigo tycks ha dykt upp i flera olika områden i världen samtidigt under förhistorisk tid. Det äldsta fyndet är daterat till kring 4200 f.Kr från Huaca, Peru. Indigo användes sedan av de gamla egypterna, perserna och romarna, till Napoleons armés uniformer och de första blå denimjeansen på 1800-talet. Runt 1880 uppfanns den syntetiska indigon som var effektivare och billigare men har en negativ inverkan på miljön.

Det finns flera hundra växter i världen som tillsammans med syre ger den indigoblå färgen. Men det är bara en handfull som har tillräckligt starkt färgämne för att klara en textil process. I södra Europa och Centralasien har växten Isatis Tinctoria använts. I Japan har man föredragi Knotweed Persicaria tinctorium. Indigofera Tinctoria har den kraftigaste koncentrationen av 10–50 procent ren indigo och används därför oftast till textil infärgning.

Att färga med indigo har många likheter med att baka bröd. Man använder ett stort kärl, en sk. vat, och låter bladen fermentera och mogna under omsorgsfull omrörning- på många sätt likt en surdeg. Processen kring framställning av organisk indigo tar ungefär 5–10 dagar och omgärdas av olika recept och metoder. Resultatet är en smet som används direkt eller torkas och används i block eller löst pigment som blöts upp vid infärgning. Det är givetvis en komplicerad process som kräver engagemang. Men i gengäld får du den vackraste djupblå färgen med en lång, lång intressant historia.

Läs mer om alla stegen i processen och vår norska vän indigomästaren Axel Becker här.

Vi rekommenderar Kerstin Neumüller och Douglas Luhankos vackra handbok om INDIGO.

MYROBOLAN

Terminalia chebula, myrobolan är en viktig och användbar växt inom textil tillverkning och Ayurvedisk medicin. Den används i Indien, Nepal, Sri Lanka, Burma och Thailand som fixering och färgning av toner från beige och umbra till svart. Myrobolan växer i nedre delen av Himalaya. Den har små ovala blad och knallgula blommor. Det är trädets nötter som används dels som fixering samt infärgning i mjuka bruna toner. I kombination med vatten med järn skapas mörkare brunt och svart.

EUPATORIUM

Växt som kommer från flocksläktet med ett 40-tal arter. Eupatorium, Ageratina Adenophora är mer känd som ormrotsflockelssläktet. Släktet är invasivt och förekommer på sluttningarna i Himalaya. Våra vänner på kooperativet Avani har anställt lokala medarbetare för att dra upp växten med rötterna för att hindra spridningen och utslagningen av andra växtarter. Eupatorium ger en mjuk äggskalston mot orange. Överfärgar man med indigo ger det en vacker ton av gult till blågrönt.

AYURVEDISKA FÄRGER

Ayurveda betyder på sanskrit ayus, ”liv”, veda, ”kunskap”. Ayurvedisk medicin utgör en form av indisk läkekonst som spårats till cirka 5000 f.Kr. Enligt förespråkarna grundad i ett holistiskt perspektiv. Den indiska regeringen stöder både forskning och undervisning inom Ayurveda. Vår leverantör Mathew verkar i Kerala, där regeringen sedan 2001 satsar på traditionen med handvävning och Ayurvediska infärgningsmetoder med örter, bär, rötter etc. från speciella Ayurvediska plantage. Mathew samarbetar med Ayurvediska läkare för rätt kombination av örter som ger färgen till textilierna. Det viktiga är inte själva färgen, utan den medicinska kombinationen menar man. Den gula färgen kommer från fyra olika typer av gurkmeja och anses antibakteriell. Rosa och orange infärgas av manjishta örten, röd sandelträ. Den bruna färgen får man genom infärgning med aloe vera, acaciaträdet etc., grön genom neem, ett träd inom mahognyfamiljen, gurkmeja etc. Grå färg kommer från vetiverolja från ett gräs, örten arjuna från Himalaya etc. Blått skapas genom infärgning av naturlig indigo och en rad örter.

2009 lanserade Mathew sin handvävda yogamatta av ekologisk bomull och färgad med Ayurvediska örter. Den blev en stor succé inom yogakulturen och media.

KONVENTIONELL INFÄRGNING

Den konventionella syntetiska infärgningen av textilier utvecklas mot mer och mer miljövänliga metoder. Det forskas i ämnet och även här sker utveckling.

Det kan vara svårt att få färger att sitta kvar på en del proteinbaserade fibrer som jakull. Därför har våra vänner Marichi i Himalaya färgat på konventionellt syntetiskt vis med de senaste hälso- och miljömässigt godkända metoderna. Vi hoppas att i framtiden tillsammans med Marichi kunna börja testa naturlig infärgning även på jakullen.